Efter vad som kändes som en väldigt lång flygresa (ca 3 timmar till Island och sen 6 timmar till NY) kom vi i alla fall fram till slut. På JFK fick vi vänta i nästan två timmar på vårt bagage (eller snarare mitt bagage - mammas väska kom rätt snabbt). Tydligen hade dörren till det ena bagageutrymmet frusit igen, så planet var tvunget att avisas innan de kunde få upp den. Vilket tog en hel evighet. Vid nio-tiden på kvällen (tre på morgonen svensk tid) kom vi till slut iväg till tunnelbanan. Efter att jag sett lite fel på kartan gick vi av en station för tidigt och fick gå och släpa på våra väskor i snömodden ett antal kvarter för mycket. Som tur var finns det många hjälpsamma amerikaner så vi fick hjälp att bära väskorna över de värsta snövallarna och vattenpölarna. När vi till slut var framme vid hotellet var klockan över 12 (alltså 6 på morgonen i våra huvuden) och vi stapplade in på rummet och stupade i säng. 

Första dagen snurrade det i huvudet av jetlag, lite som när man varit ute och åkt båt. Så vi vandrade runt lite planlöst i stan. Vi funderade lite på var det kända varuhuset Macy's kunde tänkas ligga - tills vi hittade det ungefär ett kvarter från vårt hotell... Det var förstås enormt, 9 våningar och vad som kändes som 9 miljoner människor. Så här såg det ut från två olika sidor:


Frihetsgudinnan sett från kön på kajen:
Innan man fick gå på färjan gick man in i ett stort uppvärmt (som tur var!) tält där man var tvungen att ta av sig alla ytterkläder och gå igenom röntgenapparater. "Airport-style security" med andra ord. Tyvärr fick vi lämna ifrån oss alla dynamitgubbar och knivar vi gick omkring och bar på...
Vi gick ett varv runt statyn och tog lite bilder, men sen värmde vi oss mest inne i butiken.
Manhattan sett från Ellis Island:
På julafton åkte vi upp i Empire State Building för att titta på utsikten. Även där var det "airport-style security" innan man fick komma upp. Visa av erfarenheten vid Frihetsgudinnan hade vi klätt oss ordentligt, men konstigt nog var det inte så blåsigt där uppe som man kan tro. Det var dessutom riktigt soligt och fint den dagen, så vi valde verkligen rätt dag. Utsikten var imponerande, det går inte riktigt att fatta hur enormt stort New York egentligen är. Här är några bilder:




Så här såg det ut vid skridskobanan:Ground Zero är ju ett annat "måste" när man är i New York, så dit begav vi oss också. Inte var det mycket att se, men det är ju lite speciellt att i alla fall ha varit där. Jag hade väntat mig lite mer minnesmärken, och att de åtminstone skulle ha byggt upp någonting på de 8 år som gått, men det enda vi såg var en stor byggarbetsplats och ett litet plakat med namnen på alla de brandmän som omkom. Och en julgran där folk hade hängt bilder och kort.






















Och utsikten är inte helt fel den heller. Pappa poserar glatt :)











